Mål och budget 2025

Härjedalens kommuns mål och budget 2025, beslutad av kommunfullmäktige 26 juni 2024.

Kommunalrådet har ordet

Förutsättningen för 2025 års budget är ett krav på att återställa 21,4 miljoner kronor inom en treårsperiod som vi har med oss från 2023. Vi vet att prognosen för 2024 års resultat är dålig. Det är med andra ord ingen önskebudget som vi lägger för 2025.

Trots det blir det en satsning på skolan med två miljoner kronor. Kommunlednings-förvaltningen får 10,5 miljoner kronor extra, vilket framför allt beror på ökade fastighetskostnader, IT-kostnader, budgetering för fysisk planering och en ramhöjning till Räddningstjänsten. Övriga förvaltningar får sin tidigare budgetram med kompensation för kostnadshöjningar. Förvaltningarna har fått de investeringar de äskat. Större investeringar som Södra skolan och Härjedalens gymnasium tas som separata investeringsbeslut i Kommunfullmäktige när kostnaden är känd. Vi väljer att vara lite sparsamma med de ordinarie VA-investeringarna, men har anslagit de medel som äskats för att kunna hålla takten i projektplanen för nybyggnad av reningsverk och ledningar. Vi har också anslagit den äskade investeringsvolymen för renhållning, då vi står inför ökade krav utifrån lagstiftning.

Ett budgeterat plusresultat på 6,7 miljoner kronor är ett större överskott än vi budgeterat för 2023 och 2024. Mot bakgrund av att vi behöver återställa 21,4 miljoner kronor inom en treårsperiod är det ett minimum av vad som behövs. Mot bakgrund av prognosen för 2024 vet vi dessutom att det kommer att vara svårt att uppnå. Vi räknar fortfarande med att vägåterlämningen ger minskade driftkostnader från andra halvan av 2024, vilket är till stor hjälp under rådande omständigheter. Men det är ett faktum att verksamheterna, med möjligt undantag för socialförvaltningen har mycket stora utmaningar att hålla budget.

I den politiska debatten har vi i styre och opposition genom åren haft lite olika uppfattningar om hur en översyn av verksamheterna ska se ut och gå till. Det är också helt klarlagt att varje försök att se över verksamheter eller bilda sig en uppfattning om hur kostnadslägen ser ut har en tendens att omedelbart utlösa stor opinion om vad som är tillåtet att titta på eller ens diskutera. Givet det samtal jag uppfattar att vi har haft i kommunstyrelsen på sistone så uppfattar jag att det finns en samsyn om att vi behöver ta ett helhetsgrepp kring vår leverans av välfärd i framtiden.

Jag hoppas att det också innebär att vi är redo att se över saker först och faktiskt landa i ett förslag om hur något kan se ut innan vi tar fajten om vad som får och inte får hända.

Laars Gunnar Nordlander (S), ordförande i kommunstyrelsen

Vision och strategiska mål

Vision

Tillsammans skapar vi ett attraktivare Härjedalen

Härjedalen ska vara en attraktiv plats att bo på, besöka och driva företag i. Härjedalens kommun ska vara en modern arbetsgivare där medarbetarna är våra viktigaste ambassadörer.

Strategiska mål

Härjedalen är en kommun med hållbar utveckling

Härjedalens kommun är stor till ytan, med långa avstånd och en relativt liten befolkning. Detta gör att vi behöver hitta glesbygdslösningar för att på bästa sätt ge nödvändig service till våra invånare.

Tekniska lösningar och modern teknik ska användas i större utsträckning för att effektivisera verksamheterna.

Vi behöver bli fler invånare för att klara en långsiktig ekonomisk hållbarhet i Härjedalen, både för att upprätthålla den kommunala servicen och för att säkra nuvarande och kommande kompetensförsörjning. Anskaffandet av strategisk mark, både för bostadsbyggande och företagsutveckling, är prioriterat.

Samarbeten, tillsammans med andra kommuner, företag och föreningsliv ska fortsätta.

Dialogen och kommunikationen med medborgare och företag ska fortsätta att förbättras, bland annat genom medborgardialoger och företagsbesök. Vi kommer att arbeta med lokala utvecklingsplaner för att skapa delaktighet och utveckling i byarna.

Vi ska arbeta aktivt med företagsetableringar, exempelvis inom den gröna omställningen, och främja socialt företagande.

Föreningslivet är ett viktigt nav i kommunens utveckling och driftstöd och medfinansiering för föreningar ska därför fortsätta. Samarbetet med det lokala kulturlivet ska utvecklas.

För att bidra till en minskad klimatförändring behöver kommunkoncernen arbeta med att minska klimatavtrycket. En koldioxidbudget ska tas fram för att stödja detta arbete.

Vi fortsätter använda så mycket ekologisk och eller närproducerad mat som möjligt i skolor och i äldreomsorgen. Graden av självförsörjning ska öka och vi ska fortsätta arbetet med att minska matsvinnet

Mål för att Härjedalen är en kommun med hållbar utveckling

• Befolkningen ska öka
• Placeringen i Svenskt näringslivs rankning ska förbättras jämfört med föregående år.
• Placeringen i Småföretagarindex ska förbättras jämfört med föregående år.
• Matsvinnets omfattning inom skolan ska minska.

I Härjedalen erbjuder vi ett livslångt lärande

En fullföljd skolgång är, enligt all forskning, den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt att varje barn och elev får en god grund för individuell utveckling och livslångt lärande genom hög kvalitet i våra förskolor och skolor.

Förskolorna ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnens utveckling och lärande genom undervisning med hög kvalitet samt erbjuda barnen en trygg omsorg.

Alla elever får en undervisning som ger den ledning och stimulans de behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.

Vi arbetar aktivt med att skapa trygghet och studiero för alla barn och elever, för att främja arbetsmiljön i förskolor och skolor. Vi ska utveckla arbetet med ungas psykiska hälsa genom samverkan och tidiga insatser.

Gymnasieskolan och Vuxenutbildningens utbud och inriktningar bör anpassas efter individens och det lokala näringslivets behov. För att säkra framtida kompetensförsörjning behöver fler motiveras till att skaffa högre utbildning. Vi samverkar med högskolor och universitet för att stimulera till eftergymnasiala studier.

Medborgare som står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas arbetsträning och kompetenshöjande insatser.

Mått för att det i Härjedalen erbjuds ett livslångt lärande

• Alla elever i årskurs 1 ska kunna läsa
• Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i årkurserna 3, 6 och 9
• Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet
• Andelen elever som når gymnasieexamen vid Härjedalens gymnasium ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet.
• Andelen elever från årskurs 9 i Härjedalen som är behöriga till nationella program och väljer att genomföra gymnasiestudier på Härjedalens gymnasium ska öka i jämförelse med föregående år.

Härjedalen är en trygg och hälsofrämjande kommun

Det ska vara tryggt att bo och verka i Härjedalen. För att skapa en god samhällsutveckling krävs nära samarbete mellan näringsliv, föreningsliv och kommunkoncernen. Genom dialog och samverkan finner vi lösningar som främjar hälsa och trygghet. Kommunens arbete ska inriktas på att stärka individernas självständighet och alla ska mötas av omtanke och ett kunskapsbaserat förhållningssätt.

Vård och omsorg ska bedrivas med hög kvalitet och vara jämlik och säker. Äldre personer som har någon insats från kommunen ska i högre grad vara nöjda med
insatserna och uppleva en trygghet med omsorgen. Förbättrade arbetssätt och användning av välfärdteknik ska öka individens självständighet och ge möjlighet att bo kvar i ordinarie boende. Verksamheter inom funktionsstöd och LSS ska främja självbestämmande och självständighet hos individen och möjliggöra delaktighet i samhället. Större fokus ska läggas på förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Tidiga insatser för att säkra barn och ungdomars välfärd är prioriterade. Våra familjecentraler och ungdomsmottagningen är en del i det arbetet.

Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer tenderar att ha lägre betyg i skolan, vara mindre delaktiga i samhället och sakna en känsla av gemenskap. En viktig uppgift är att stärka föräldrarnas möjligheter till egen försörjning.

Mått för att det i Härjedalen erbjuds en trygg omsorg där individen är i centrum

• Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten i sin helhet ska vara minst 90 procent.
• Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende ska vara minst 80 procent.
• Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt (10 – 12 månader) ekonomiskt bistånd ska vara bland de 25 lägsta i landet.

Härjedalens kommun är en attraktiv arbetsgivare

Kompetensförsörjningen är en utmaning både i kommunkoncernen som organisation och för näringslivet i kommunen. Det är en utmaning att kunna rekrytera och behålla personer med den kompetens som efterfrågas. Vi riskerar att stå inför en situation med arbetskraftsbrist och måste därför ständigt arbeta med att ta tillvara och utveckla medarbetarnas och organisationens kompetens. Vi måste ha mod att testa nya lösningar och nya arbetssätt.

För att skapa ett hållbart arbetsliv måste vi fortsätta arbeta med att skapa fler heltidsanställningar, minska antalet timanställda och fortsätta att satsa på kompetenshöjning och arbetsmiljö.

Som en del i arbetet med kompetensförsörjningen erbjuder vi stipendier till medborgare som väljer att skaffa en utbildning inom våra bristyrken.

Våra medarbetare är den viktigaste resursen för att skapa en god välfärd. För att uppnå detta behöver vi ledare och medarbetare som är modiga, stolta och engagerade. Detta skapar förutsättningar för att bedriva en verksamhet med bra kvalitet och en god arbetsmiljö. Vi ska därför fortsätta att utveckla både ledarskap och medarbetarskap.

Mått på att Härjedalens kommun är en attraktiv arbetsgivare

• Nöjd medarbetar-index ska öka
• Andel heltidsanställda ska öka
• Andel behöriga lärare ska öka
• Andel undersköterskor inom vård och omsorg ska öka

I Härjedalens kommun har vi en resurseffektiv verksamhet

Vi ska ha en ekonomi i balans och fokus på kärnverksamheterna, bland annat genom att minska frivilliga åtaganden, för att kunna erbjuda en effektiv service med långsiktigt hållbar och stabil ekonomi. Kommunkoncernens verksamheter ska bedrivas så att högsta möjliga kvalitet erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Verksamhetskostnaderna ska inte vara högre än i andra jämförbara verksamheter och kommunen ska inte bedriva en verksamhet som kostar mer än våra intäkter.

Omstrukturering av kommunens och Härjegårdars fastighetsbestånd behöver fortsätta. Kommunens och allmännyttans bostads- och lokalbestånd behöver anpassas till dagens och framtidens efterfrågan. Det kan innebära behov av nybyggnation i vissa verksamheter och delar av kommunen och avveckling i andra delar. I de fastigheter som ska vara kvar i koncernen är det viktigt att minska energiförbrukningen.

Mått på att verksamheten är resurseffektiv

• Våra verksamhetskostnader ska vara jämförbara med andra liknande kommuner
• Kostnaderna för mer/övertid, timlön, sjuklön och inhyrd personal ska minska i jämförelse med föregående år
• Vakansgraden skall minska i Härjegårdars fastighetsbestånd

Värdegrund

• Jag är här för de som bor, verkar i eller besöker Härjedalens kommun.
• Jag har ett professionellt förhållningssätt och möter alla med respekt.
• Jag ser möjligheter och vill förbättra vår verksamhet.

Förutsättningar och verksamhetens finansiering

Skattesats

Budgeten bygger på oförändrad skattesats 22,47 procent under planperioden.

Vi har nu tagit oss igenom en period med hög inflation vilket har påverkat kommunens resultat genom ökade kostnader. I syfte att kompensera för de ökade priserna har löneökningstakten också stigit.

Inflationen utan hänsyn tagen till räntor (KPIF) beräknas stiga med 1,6 procent under 2025 och är en rejäl minskning från tidigare år. Timlönerna beräknas öka med 3,1 procent. Det här är mer hälsosamma nivåer som jag inte bedömmer kommer ytterligare försämra kommunens köpkraft. Vi behöver dock vidta åtgärder för att kompensera för tidigare års inflationschock.

Per den 30 april 2024 uppgår den negativa budgetavvikelsen till -24 miljoner kronor. Samtliga förvaltningar redovisar ett underskott och årets första prognos över helårsresultatet indikerar ett underskott på cirka -27 miljoner kronor. Orsakerna till underskottet är flera. Vi drabbades i slutet av 2023 av en omfattande IT-attack vilket har inneburit stora IT-relaterade kostnader. Vi har fortsatt höga kostnader för lokaler både avseende drift och underhåll. Inom gator och vägar har vi haft en vinter med mycket nederbörd. Vi är också mitt uppe i ett projekt med återlämning av enskilda vägar som initialt innebär ökade kostnader. Inom bildningsområdet är vår budget för gymnasiet och grundskolan otillräcklig.

Räntekostnaderna ligger kvar på en ny högre nivå i jämförelse med för några år sedan. En återgång till räntor nära noll känns idag osannolikt.

I de nuvarande prognoserna ser vi en årlig genomsnittlig ökning av skatteintäkterna för perioden 2025–2027 på cirka 4 procent. Det är historiskt sett en bra ökning som utifrån nuvarande inflationsprognos gör det möjligt till en viss ekonomisk återhämtning.

Kommunen befinner sig fortfarande i ett expansivt skede där historiskt stora investeringar pågår och planeras. Kapitalkostnaderna kommer därför att ta en allt större del av de gemensamma resurserna. Det budgeterade räntekostnaderna beräknas öka med 2,6 miljoner kronor mellan 2024 och 2025.

För att bland annat möta de ökade kapitalkostnaderna är det viktigt att kommande investeringar kan bidra till en effektivare organisation och minskade driftskostnader.

Kommunen budgeterar med årliga löneökningar på 3,6 procent för perioden 2025 - 2027 och för budgeten 2025 beräknas kommunens folkmängd uppgå till 10 150 personer.

Med anledning av den rådande inflationen innehåller budgeten en generell kompensation för prisökningar med 2 procent.

En positiv befolkningsutveckling är av avgörande vikt för kommunen. Under fjolåret minskade befolkningen med 40 personer men under perioden januari-mars 2024 ökade kommunens innevånarantal med 49 personer och uppgår per 31 mars till 10 194.

Kommunen investerar som tidigare år fortfarande i huvudsak inom VA-verksamheten, men arbetet med att till exempel renovera kommunens skolor fortskrider. Under hösten 2024 är huvudbyggnaden på Sonfjällsskolan färdigrenoverad för inflytt, återstår gör då i huvudsak rivning av vissa byggnader och färdigställande av utemiljön. I Funäsdalen är vi fortsatt trångbodda inom både förskolan och grundskolan och arbetet pågår med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. I Sveg arbetar vi med området Södra skolan och de lokaler som behöver tillskapas för grundskolan och gymnasiet. En projektering för ett nytt LSS-boende i Sveg pågår i kvarteret Solnan, som kommunen förvärvat från Härjegårdar Fastighets AB.

Kommunens helägda dotterbolag Härjegårdar Fastighets AB bedöms fortsatt ha en tuff marknadssituation att hantera. Ränteläget är fortsatt högt och utgör en betydande del av bolagets kostnadsmassa. Bolaget påverkas också av inflationen med till exempel kraftigt stigande priser på fjärrvärme och övriga energikostnader. Arbetet med att minska balansräkningen och bolagets kostnader fortsätter. Bolaget brottas alltjämt med en hög vakansgrad i sitt bestånd i Sveg. Under året har Härjegårdars personal flyttats över till kommunen och bildar nu en fastighetsavdelning under kommunledningsförvaltningen med ansvar för både kommunens och Härjegårdars fastighetsbestånd.

Driften av kommunens flygplats förs nu över till Härjedalen Airport AB vilket innebär att flygplatspersonalen flyttats från kommunen till bolaget. Kommunen kvarstår som ägare till flygplatsens infrastruktur.

För kommunens delägda bolag Vatten och Miljöresurs Mitt AB är det fortsatt en hög investeringsnivå inom VA verksamheten. Inom avfallshanteringen drivs investeringsbehovet främst av nya lagkrav rörande återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Bygget av reningsverket i Funäsdalen och tillhörande överföringsledning från Ramundberget pågår och planeringen av ett nytt reningsverk i Vemdalen har påbörjats.

Entreprenadverksamheten påverkas generellt av ökade kostnader. Detta tillsammans med de ökade räntorna driver på behovet av taxehöjningar. Arbetet med att säkra vattentillgång och reningskapacitet inom hela kommunen pågår inom ramen för projektet VA 2025.

Budget och lönehöjningar

Förvaltningarna ska budgetera sina personalkostnader utifrån den aktuella lönenivån. Potten för 2025 års beräknade löneökningar budgeteras som tidigare år centralt inom kommunledningsförvaltningen och uppgår till 22 miljoner kronor. Lönepotten kommer att fördelas ut på förvaltningarna när löneförhandlingarna är klara.

Kapitalkostnader

Kapitalkostnaderna består av internräntor och avskrivningar. Internräntan för 2025 är 2,5 procent. I underlaget ingår färdigställda investeringar per 2023-12-31 samt pågående investeringar som beräknas bli färdigställda under 2024. Kapitalkostnaderna fördelas ut på respektive förvaltning.

Finansnetto

Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till –10,5 miljoner kronor. Utfall 2023 –2,2 miljoner kronor.

Upplåning och låneskuld

Kommunen har i dagsläget lån i Kommuninvest på 300 miljoner kronor. Lånen är kopplade till de investeringar som påbörjats inom projektet VA 2025.
Under 2024 kommer ytterligare medel lånas upp i Kommuninvest för att bland annat finansiera bygget av överföringsledning från Ramundberget till Funäsdalen.
För perioden 2022 – 2024 har Fullmäktige i dagsläget godkänt en nyupplåning på 300 miljoner kronor från Kommuninvest. Ett nytt beslut kommer att fattas för att ytterligare öka upplåningsutrymmet.

Externa skulder för kommunens helägda dotterbolag Härjegårdar Fastighets AB uppgick per 2023-12-31 till 326,3 miljoner kronor för vilket kommunen borgar i sin helhet. Lånen finns uteslutande i Kommuninvest och Härjegårdar Fastighets AB betalar kommunen årligen en borgensavgift på 0,25 procent av aktuell låneskuld för vilken borgen erhållits. Övrig löpande drift finansieras inom koncernen.

Överskottskrav och effektiviseringsbehov 2025 och 2026

För 2025 budgeterar kommunen ett överskott på 6,7 miljoner kronor.
Om resultaten för efterföljande två år ska normaliseras och åter vara i nivå för god ekonomisk hushållning krävs nettobesparingar på sammanlagt 22 miljoner kronor för åren 2026 och 2027.

Balanskrav

I bokslutet för 2023 redovisade kommunen ett negativt balanskravsresultat på -21,4 miljoner kronor. Underskottet ska återställas inom tre år.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (kommunkoncernen). Härjedalens kommun har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen.

Kortsiktiga finansiella mål

Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Härjedalens kommuns årliga budgetprocess och de kortsiktiga finansiella målen är:

• Årets resultat för Härjedalens kommun ska uppgå till minst 6,7 miljoner kronor.
• Soliditeten för Härjedalens kommun inklusive totala pensions­förpliktelser ska vara minst 15 procent.

Långsiktiga finansiella mål

Genom att fastställa långsiktiga finansiella mål blir målen styrande för vad kommunen långsiktigt vill uppnå i fråga om finansiell styrka, skattenivå och resultatutveckling. Långsiktiga finansiella mål är beslutade i kommunfullmäktige och framgår av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. De långsiktiga finansiella målen är:

• Soliditeten för kommunkoncernen exklusive totala pensionsförpliktelser ska minst vara 20 procent.
• Årsresultatet efter balanskravsutredning för Härjedalens kommun ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning över en rullande 5-årsperiod.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Målen för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska med utgångspunkt från vision och strategiska mål omfatta kommunens olika verksamhetsområden. Målen för budgetåret formuleras inom ramen för Härjedalens kommuns årliga budgetprocess. Mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är de 19 mål som redovisas under rubriken strategiska mål.

Metod utvärdering god ekonomisk hushållning

Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ska ske i både delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som ansvarar för uppföljning av de mål som kommunfullmäktige har beslutat och som bedömer om Härjedalens kommun har en god ekonomisk hushållning. För att kommunstyrelsen ska kunna göra denna bedömning bör kommunfullmäktige ange en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning ska bedömas som uppnådd.

För att bedöma om Härjedalens kommun har god ekonomisk hushållning görs en samlad bedömning av kommunens finansiella mål samt verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. För att Härjedalens kommun ska anses ha god ekonomisk hushållning krävs att:

• Minst tre av fyra finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret.
• Minst hälften av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen.

Satsningar och besparingar

Sammandrag av driftverksamheten

Organisation roller och ansvar

Den politiska organisationen i styrelse och utskott syftar till att möta strategiska utmaningar, stärka kommunens förmåga att hantera omvärldsförändringar och prioriteringar avseende de kommunala verksamheterna. Det politiska arbetet i styrelse och utskott ska därför präglas av långsiktig och strategisk utveckling, omvärldsbevakning samt samverkan både inom den kommunala organisationen och med externa parter. Uppdrag och ansvarsfördelningen för de politiska organen framgår av kommunens reglemente. Det är de politiska företrädarnas uppgift att ange ambitionsnivå och prioriteringar, besluta om mål och inriktning på kort och lång sikt, fördela resurser och följa upp resultat i förhållande till de uppsatta målen. Förvaltningsorganisationens uppgift är att bereda och verkställa de politiska besluten. Hur detta ska ske regleras bland annat i delegationsordningar och i kommunens styrdokument.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande och styrande organet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell karaktär eller annars av större vikt såsom program, policyer, investeringar, mål och regler samt organiserar den kommunala verksamheten i kommunstyrelse, utskott, gemensamma nämnder, bolag och kommunalförbund. Fullmäktige beslutar om kommunens budget och skattesats. Genom budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika utskott och verksamheter. Härigenom har budgeten en central funktion för planering och styrning av den kommunala verksamheten. Fullmäktige anger i samband med budget även uppdrag och kommunövergripande mål för kommande år och följer upp dessa. Fullmäktige fastställer delårsrapport och årsredovisning, beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen och väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga utskotts verksamheter. Styrelsen leder och fastställer övergripande förutsättningar för planeringen och uppföljningen av hela den kommunala verksamheten. Styrelsen ska också utöva uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i gemensamma nämnder, kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen återrapporterar till fullmäktige.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

Styrelsen ska inom kommunen svara för:

• uppsikten över kommunens och kommunkoncernens samlade ekonomi
• uppsikten över övriga utskotts och gemensamma nämnders verksamhet
• uppsikten över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i kommunallagen 10 kap. 2–6 §, och uppsikten över kommunalförbund där kommunen är medlem.
  

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt innebär att styrelsen aktivt ska informera sig om att utskotten bedriver sin verksamhet enligt kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer, att lagar och förordningar följs och att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker.

Utskott

Utskotten ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen. Utskotten ansvarar för den verksamhet som fullmäktige fastställt genom kommunens reglemente samt utifrån fullmäktiges program, policyer, regler, budget och beslut i övrigt eller vad som följer av gällande lagstiftning.

Respektive utskott ska upprätta internbudget och verksamhetsplan inom fullmäktiges beslutade budgetram och strategiska mål. Efter att kommunstyrelsen godkänt utskottens internbudget och verksamhetsplan kan utskotten göra omfördelningar mellan utskottets verksamheter dock med beaktande av fullmäktiges beslut.

Samtliga utskott ska löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi inklusive prognos för helår. Vid avvikelser från fastställd budget och planer ska utskotten vidta erforderliga åtgärder och rapportera detta till kommunstyrelsen. Utskotten har ett ansvar att hantera förändringar inom ram. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen.

Förvaltningsorganisation

Kommunens förvaltningsorganisation leds av kommunchefen som är kommunens högste verkställande tjänsteman. Kommunchefen är chef för förvaltningscheferna och har rätt att ge dem uppdrag. Kommunchefen är ytterst ansvarig för den samlade förvaltningsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten bedrivs professionellt. I kommunchefens ansvar ligger att säkerställa att förvaltningscheferna beaktar kommunövergripande frågor och perspektiv. Kommunchefens uppdrag regleras i kommunchefsinstruktionen.

Förvaltningschef ansvarar gentemot aktuellt utskott för beredning och verkställighet inom ramen för utskottets delegationsordning. Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret för förvaltningens verksamhet, ekonomi och personal. I förvaltningschefens uppdrag ingår att aktivt bidra till kommunens övergripande utveckling, att företräda kommunen som helhet intern och externt, samt att främja öppenhet, kommunikation och samarbete mellan kommunens förvaltningar. Förvaltningschefen ska översätta de politiska visionerna, strategiska målen och uppdragen till operativa mål och konkreta aktiviteter samt återrapportera till utskott hur verksamhet och ekonomi utvecklas.

Kommunstyrelsen och utskott

Resultatbudget med treårsplan

Balansbudget med treårsplan

Investeringsplan